nathaliefalt

Allting hade gått jätte bra med My's operation. När jag kom till kliniken så blev jag ombett att gå till ett väntrum dit dom sedan skulle komma med My. När jag sitter där och väntar så kommer en sköterska ut med en annan katt och frågar samtidigt mig om jag ska hämta min katt. Jag svarar ja och hon frågar då om min var den "lilla röda", ja säger jag och undrar vad som hänt.

I nästa andetag säger hon sedan att "hon är jätte arg", hon attakerar oss i buren och fräser som aldrig förr. Oj, jisses tänkte jag och fick bara fram, ojdå. Hon sa då att hon skulle titta om jag kunde komma in och hämta henne och hon kom snabbt tillbaka och visade mig till rummet där My var med en annan sköterska.

Och ja, jag har aldrig sett My så förbannad. Hon hade en stor bur men satt i det innersta hörnet, visade tänderna och såg allmänt arg ut faktiskt. Jag gick fram till buren i hopp om att inte bli uppäten. Började prata med henne och streckte sakta in handen. Hon blev trygg på en gång, hon gosade direkt på min hand och bara bad mig att ta henne därifrån. Så jag tog av henne halsbandet och hon sprang in i sin egen bur på en gång.

Sedan begav vi oss hemåt och My sprang med full fart rakt mot matskålen. Hon har fastat och inte ätit på 24 timmar och jag har nog aldrig sett henne äta så fort.

My mår bra men är trött efter operationen men nu är det slut på löpandet!

/ n